Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Blir alla kolhydrater till socker i blodet?

Fråga: Har diabetes 2 sedan 5 år tillbaka, medicinerar med metformin.
Sedan 6 månader tillbaka har jag reducerat mitt intag av kolhydrater till cirka 50 gram om dagen .
Detta har gjort att mina värden nu har blivit väldigt bra och jag har också kunnat halvera mina tabletter.
Nu till min fråga. Vad säger den senaste forskningen om kolhydrater  och finns det olika sorters kolhydrater som kroppen bryter ner olika eller blir allt till socker i slutändan i kroppen.
Specifikt undrar jag om polyoler som finns i sötningsmedel, till exempel ICA sötströ som är 100 polyoler = 100 % kolhydrater står som  0 kcal.
Kan kroppen inte bryta ner detta ?

 

Leg dietist Gunilla Willsteen svarar:

När det gäller sötningsmedel så finns det de som är godkända i Sverige och övriga EU länder som inte ger energi eller påverkar blodsockret. Exempel på dessa är sackarin, cyklamat, aspartam, acesulfam K, sukralos, aspartam-acesulfam, neotam och steviolglykosider.
Sockeralkoholer är en typ av polyoler. Dessa betraktas som sötningsmedel inom livsmedelsindustrin och har E-nummer. Äter man för stor mängd har de en laxerande verkan och ger gasbildning. De ger energi och snittvärdet är 2 kcal/g, utom erytriol som ger <0,2 kcal/g. Exempel är sorbitol, mannitol, isomalt, maltitol och laktitol.

Kolhydraterna, de olika sockerarterna och stärkelse som finns  i vår mat bryts ner till glukos i kroppen och påverkar blodsockret oavsett var de kommer ifrån. Kostfiber är också en kolhydrat men bryts endast delvis ner och ger energi, 2 kcal/gam kostfiber. Vad man kan tänka på att vissa kolhydrater bryts ner snabbare än andra och höjer därför blodsockret snabbare. Här kan man använda sig av mat som har ett lågt GI, dessa ger långsammare blodsockerstegring.

Senaste råden vid diabetes kom 2011 från Socialstyrelsen –”Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården” där man har fyra olika koster som kan vara bra vid diabetes. 1. Traditionell diabeteskost enligt svenska näringsrekommendationer , idag benämnt Nordiska näringsrekommendationer, som innehåller 50-60% kolhydrater. 2. Måttlig lågkolhydratkost 30-40% kolhydrater. 3. Medelhavskost. 4. Traditionell diabeteskost med lågt GI.  

Socialstyrelsen skriver också att extrem lågkolhydratkost saknar vetenskapligt underlag för att långsiktigt bedöma effekterna när det gäller vikt, blodtryck, blodfetter, långtidsblodsocker samt risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Ställ en fråga!

Har du också något du undrar över? Skicka då gärna in din fråga till:

fraga [at] diabetesportalen [dot] se

Vi kan dessvärre inte göra personliga bedömningar eller ge individuella behandlingsförslag utan bara ge allmänna råd.

Vi ska försöka besvara frågan. Både den och svaret kan komma att publiceras på diabetesportalen.se.

Senaste nyheter

2019-06-14

Hormonutsöndrade celler ändrar funktion vid diabetes

Hormonutsöndrade celler ändrar funktion vid diabetes
2019-06-12

Typ 1-diabetes i fokus

Typ 1-diabetes i fokus
2019-06-10

Immunbehandling fördröjer typ 1-diabetesdiagnos hos personer med hög risk

Immunbehandling fördröjer typ 1-diabetesdiagnos hos personer med hög risk
2019-06-05

Ny studie om stress, tarmflora och typ 2-diabetes

Ny studie om stress, tarmflora och typ 2-diabetes
2019-06-05

Så funkar ditt blodsocker

Så funkar ditt blodsocker

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)