Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Cancer ledande dödsorsak i höginkomstländer

Cancer är nu den ledande dödsorsaken bland medelålders personer i höginkomstländer, medan död i hjärt-kärlsjukdom är den fortsatt vanligaste i låg- och medelinkomstländer. Det framgår av en omfattande internationell studie.

Fynden presenteras vid den pågående hjärtkongressen i Paris, European Society of Cardiology Congress, och publiceras samtidigt i The Lancet. Den svenska delen av studien har letts av Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Totalt omfattades 21 länder och 162 534 personer, 35-70 år gamla, uppföljda i snitt 9,5 år. Studien är den första stora befolkningsstudien i världen som systematiskt och med standardiserade metoder undersökt insjuknande och död i vanliga sjukdomar i olika länder.

Resultaten visar att hjärt-kärlsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt och stroke, står för fyra av tio dödsfall i världen bland medelålders personer. Dessa sjukdomar är därmed vanligaste dödsorsaken i aktuell åldersgrupp.

I höginkomstländerna har det dock svängt. Dödsfallen i hjärt-kärlsjukdomar har minskat och cancer har istället blivit ledande dödsorsak. Bland medelålders män är dödsfallen i cancer 50 procent fler än i hjärtkärlsjukdom. I motsvarande grupp kvinnor, och i gruppen män och kvinnor i tidig medelålder, dör dubbelt så många i cancer som i hjärt-kärlsjukdom, i höginkomstländer.

Viktigt förebygga och behandla

Den totala dödligheten var lägst i höginkomstländer (3,3 procent), högre i medelinkomstländer (5,8) och högst i låginkomstländer (12,3). I höginkomstländer stod hjärt-kärlsjukdomar för 23 procent, i medelinkomstländer 41 och i låginkomstländer 43 procent. Motsvarande andelar för cancer bland dödsfallen var cirka hälften, en tredjedel och en sjättedel.

Skillnaderna förklaras med att höginkomstländer utvecklat framgångsrika strategier för att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom, något som skyndsamt behöver göras också i låg- och medelinkomstländer, menar Salim Yusuf, professor vid McMaster University, Kanada, som leder studien internationellt.

Höginkomstländerna i studien var Förenade Arabemiraten, Kanada, Saudiarabien och Sverige. Medelinkomstländerna var Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Filippinerna, Iran, Kina, Malaysia, Palestina, Polen, Sydafrika och Turkiet. Låginkomstländerna var Bangladesh, Indien, Pakistan, Tanzania och Zimbabwe.

Nyidentifierad riskfaktor

I en andra rapport från det som kallas PURE-studien, också i The Lancet, påvisas att sju av tio fall av hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av påverkbara riskfaktorer. Fetma, högt blodtryck och diabetes förklarade fyra av tio fall. Detta var särskilt viktigt i höginkomstländer, medan en ny och viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom i låginkomstländerna visade sig vara matlagning inomhus med ved eller kol.

– Vi har nu nått en punkt där vi måste formulera nya mål där den kunskap vi nu har ska kunna användas för att minska död och sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar i låg- och medelinkomstländer, men också för att bekämpa cancer, säger Annika Rosengren, och fortsätter:

– Dödlighet i cancer är också påverkbar men där har man inte varit lika framgångsrik i att identifiera och förändra påverkbara riskfaktorer.

Länkar:

Titel 1: Variations in common diseases, hospital admissions, and deaths in middle-aged adults in 21 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study

Titel 2: Modifiable risk factors, cardiovascular disease, and mortality in 155 722 individuals from 21 high-income, middle-income, and low-income countries (PURE): a prospective cohort study

Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Så arbetar vi med pressmeddelanden

På diabetesportalen.se återpublicerar vi pressmeddelanden från svenska universitet och högskolor. Vi har ingen möjlighet att svara på frågor om innehållet eller bedöma den vetenskapliga kvaliteten utan hänvisar till respektive lärosäte. Undantaget är pressmeddelanden från Lunds universitet. För frågor, mejla redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Senaste nyheter

2019-10-14

Går upp i vikt av medicinen, vad ska jag göra?

Går upp i vikt av medicinen, vad ska jag göra?
2019-10-09

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad
2019-10-07

Ett långsammare sätt att bli fri från diabetes typ 2

Ett långsammare sätt att bli fri från diabetes typ 2
2019-10-04

Vad händer med soffpotatisen – mycket, och det går snabbt

Vad händer med soffpotatisen – mycket, och det går snabbt
2019-09-30

Högre risk för typ 2-diabetes i vissa yrkesgrupper

Högre risk för typ 2-diabetes i vissa yrkesgrupper

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)