Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Diabetes som inte behöver behandling

Anna Fossum har en ovanlig, mild och beskedlig diabetesform. Trots att blodsockret är för högt behöver hon ingen behandling och riskerar inga komplikationer.

Varken insulinsprutor eller tabletter. Anna Fossum har diabetes, den milda formen MODY 2. Det tog flera år innan hon fick rätt diagnos. Störst glädje av det har kanske hennes barn som möjligen har ärvt den genetiska mutation som ligger bakom MODY 2 men som då vet att de obehandlade ändå går säkra.

Socker i urinen

Det började med en urinvägsinfektion där socker i urinen upptäcktes i provet, ett typiskt tecken på diabetes.
– Dom var inte säkra men jag som inte visste någonting om diabetes tänkte bara att gud, vad hemskt, jag har diabetes, berättar Anna Fossum som då var 19 år och läste biologi på Lunds universitet.
Nya kontroller väntade. Bland annat en glukosbelastning, ett prov där man undersöker hur kroppen under en viss tid kan ta hand om en bestämd mängd socker.

Fick diagnosen typ 2 diabetes

– Mitt prov var inte normalt. Blodsockret gick för högt upp och för långsamt ned. Inte normalt men inte så onormalt att dom trodde att jag hade typ 1 diabetes. Jag fick diagnosen typ 2 och jag fick prata med dietist och läkare.
Eftersom Anna Fossums blodsocker inte skenade iväg vid glukosbelastningen bestämdes det att kost och motion tills vidare skulle vara tillräcklig behandling, vilket är det normala för många nyblivna typ 2 diabetiker.
– Jag fick sluta med läsk och godis, börja testa mitt blodsocker och gå på kontroller, säger hon.

Stämde inte in i bilden

När Anna Fossum ringde till sin mamma i Oslo och berättade att hon hade fått diabetes fick hon besked om att också mamman hade haft höga sockervärden, i vart fall varje gång hon var gravid.
– Fast hon hade aldrig behandlats. Det kan nog bero på att hon bodde i Tanzania och att vården inte var så utvecklad, menar Anna Fossum.
Något konstigt var det med Anna Fossums diabetes. När hon testade sitt blodsocker var det något lite för högt, framför allt efter en måltid. Dessutom tog det onormalt lång tid innan det sjönk efter måltid. Det stämde bra med en mild form av diabetes typ 2 men Anna Fossum stämde inte in i bilden. Hon var för ung, för smal och hade inga andra symtom som är vanliga vid typ 2.

Insulinbehandling under graviditet

Efter åtta år med kost och motionsbehandling fick för första gången hennes diabetes en mer märkbar roll i hennes liv. Orsaken var att Anna Fossum väntade barn och nu följde en period med dagliga insulininjektioner och strikt blodsockerkontroll. Insulinbehandlingen var inte för hennes egen del utan för fostrets. Det är känt att om mamman har höga blodsockervärden ökar risken för att barnet blir för stort.
– Jag höll jättenoga koll på mina värden och Benjamin vägde 3,5 kilo och var 51 centimeter när han kom, berättar Anna Fossum.
Efter förlossningen slutade Anna Fossum ta insulin men sex år senare, när barn nummer två var på väg, återupptogs behandlingen. Också Jonatans födelse gick bra och den här gången visste Anna Fossum att hon snart skulle slippa insulinsprutorna.

Nyfiken läkare forskar vidare

Graviditetsdiabetes drabbar en till tre procent av alla kvinnor. För majoriteten av dem försvinner sjukdomen efter graviditeten men många av kvinnorna får senare i livet typ 2 diabetes.
Det var under uppföljningen av hennes graviditetsdiabetes som hon första gången träffade sin nuvarande diabetesläkare, Carl-David Agardh, professor på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
– Jag blev nyfiken på hennes diabetes och bestämde mig för att forska vidare i saken, berättar han.

Genanalys bekräftar misstanken

Carl-David Agardh skickade ett blodprov från Anna Fossum till ett forskningslaboratorium som skulle göra en genanalys. Dessutom känner han den läkare i Norge som har hand om Anna Fossums mamma. Också hennes blodprov skickades in för analys. Både visade att de hade en mutation i en gen som gör att de förr eller senare, men ofta ganska tidigt i livet, får MODY 2, en av sex kända varianter av MODY (Maturity Onset Diabetes in Adults).
Mutationen beskrevs för första gången redan i början av 1990-talet då i en fransk familj.
MODY är starkt ärftlig och förekommer därför i flera generationer i samma familj. Ett barn till en förälder med MODY har 50 procents risk att drabbas.
MODY 2 är den mest beskedliga formen av MODY-formerna.

Diabetestypen inte alltid självklar

– MODY är ett typexempel på att det inte är så lätt att klassificera de olika diabetessjukdomarna rätt, säger Carl-David Agardh som nu med rätt diagnos på sin patient Anna Fossum lagt upp ett vårdprogram som inte skjuter över målet.
– Jag träffar henne en gång per år. Mest för att mäta blodtrycket och se att hon mår bra. Dessutom lämnar hon in HbA1c-prov två gånger om året och det ligger stabilt lätt förhöjt.
Anna Fossum har en blodsockermätare hemma.
– Ibland testar jag blodsockret och det är nästan alltid lite högre än normalt, säger hon.

Störst nytta har barnen

Den genvariant som orsakar MODY 2 deltar i transporten av glukos från blodet in i de insulinproducerande betacellerna. Detta är signalen till cellerna att frisätta insulin så att blodsockerhalten sjunker igen. Vid MODY 2 är signalen försvagad vilket gör att det frisätts för liten mäng insulin.
– Den mest intressanta frågan är varför MODY 2 patienter inte tar skada av det höga blodsockret. Varför de är skyddade mot de komplikationer som drabbar patienter med andra diabetesformer, säger Carl-David Agardh och tillägger.
– Störst nytta av att Anna Fossum fick rätt diagnos har nog hennes söner. Om någon skulle mäta deras blodsocker och finna att det är lite för högt så vet man att det sannolikt är MODY 2 och att insulinbehandling då inte behövs.

Text: Tord Ajanki

Senaste nyheter

2020-06-04

SOPHIA ska förbättra behandlingen och ändra synen på fetma

SOPHIA ska förbättra behandlingen och ändra synen på fetma
2020-05-29

I gränslandet mellan sjukvård och akademi

I gränslandet mellan sjukvård och akademi
2020-05-29

Hindrik Mulder ny chefredaktör för Diabetologia

Hindrik Mulder ny chefredaktör för Diabetologia
2020-05-25

Metod för att upptäcka nervskador i tidigt skede

Metod för att upptäcka nervskador i tidigt skede
2020-05-20

Lätt förhöjt blodsocker startar skadliga processer

Lätt förhöjt blodsocker startar skadliga processer

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)